A research organization with roots at Lund University

Over ten years of research form the foundation for the AI models we use to improve mental health.

Statistiska metoder överträffar dagens manuella kliniska metoder

Så fungerar verktyget

I vården arbetar psykologer jämsides med läkare. På läkarsidan genomsyras arbetet av specifikt utarbetade verktyg. fMRI (hjärnröntgen) används för att undersöka hjärnan, kraftfulla mikroskop och laser för att utföra hjärnkirurgi, blodprover för att undersöka immunförsvaret, stetoskop för att undersöka pulsen, och så vidare. Verktygen används dessutom med standardiserade rutiner; verktygen är en självklarhet för både kliniken, läkaren och patienten.

Inom psykiatrin anammar många psykologer och psykoterapeuter fortfarande det ostrukturerade mötet och samtalet som enda verktyg för att diagnostisera och följa upp behandling. Historiskt har kliniker visat ett stort motstånd till att använda verktyg och struktur (Grove & Meehl 1996), vilket gjort att psykiatrin halkat efter utvecklingen som skett i den somatiska vården. Forskning visar att även erfarna specialister gör olika bedömningar av samma patient.

Den kliniska metoden jämfört med den statistiska metoden
Lösningar har funnits länge. Redan 1954 visade psykologiforskaren Professor Paul E. Meehlatt statistiska modeller överträffar tränade specialister i en mängd olika kliniska beslut. Han förklarade att ett kliniskt beslut kan tas genom den kliniska eller den statistiska metoden. I den kliniska metoden så lägger den beslutsfattande klinikern samman informationen om patientens bakgrund, upplevelse, situation och symtom i huvudet. Med den statistiska metoden så vilar beslutet istället på empiriskt etablerade relationer mellan data och det som ska prediceras.

Meehl förklarar att “den mänskliga hjärnan är relativt ineffektiv på att lägga märka till, välja ut, kategorisera, spela in, komma ihåg och ändra information för att dra slutsatser” (Grove & Meehl 1996). Det statistiska (till skillnad från det kliniska) förfarandet leder alltid till samma slutsats för en given data. Medan för kliniska bedömningar kan många irrelevanta faktorer leda till olika resultat, som exempelvis att klinikern är trött eller okoncentrerad, att klinikerns senaste erfarenhet influerar nuvarande bedömning eller att till synes mindre förändringar i presentationen av information influerar bedömningen.

År 2000 gjordes en sammanfattning av forskningen som återigen visade att statistiska modeller överträffade kliniska beslut; nu med betydligt fler studier som omfattade fler situationer och beslut.

Under sin livstid så klargjorde Meehl tydligt sin position om att använda den mindre exakta av de två diagnostiska procedurerna “är inte bara ovetenskapligt och irrationellt, det är oetiskt” (Grove & Meehl, 1996).

Det bästa av två världar
Vi tror på det personliga mötet mellan vårdgivare och patient och på de erfarenhetsbaserade och nyanserade bedömningar som inte alltid ryms i ett statistiskt underlag. Men på samma sätt som i den somatiska vården är det sammanvägningen av de statistiska och erfarenhetsbaserade slutsatserna som bör ligga till grund för kliniska beslut. Ett ökat användande av kliniska verktyg i vården av psykisk ohälsa leder till bättre och mer rättvis vård.

Hur vi kan hjälpa er

Boka en kostnadsfri demo med oss så berättar våra legitimerade psykologer om  hur det fungerar, samt svarar på era frågor.

Boka demo

Nyhetsbrev om framtidens vård

Följ vårt nyhetsbrev och få tillgång till forskningsresultat, färsk statistik och tips på hur din klinik kan förbättra vårdkvaliteten.

Fler artiklar från oss

Farhågor kring införande av AI i vården

När vi presenterar vår verksamhet finns det några återkommande frågor, ofta kopplade till upplevda risker med införandet av teknik i vården. Här besvarar vi några av dessa vanliga frågor.

Missta inte videomöten för verklig digitalisering

Investeringarna i digitaliserad vård har hittills inneburit många förbättringar i tillgänglighet för patienter, men de stora möjligheterna är ännu inte realiserade.

“Jag fick gå osminkad och se ledsen ut för att bli trodd”

Många patienter vi träffar beskriver jobbiga upplevelser i kontakten med vården.