A research organization with roots at Lund University

Over ten years of research form the foundation for the AI models we use to improve mental health.

Farhågor kring införande av AI i vården

Så fungerar verktyget

När vi presenterar vårt arbete så får vi ibland frågor och farhågor från människor som är rädda att vi rationaliserar bort det mänskliga mötet i vården. Diskussionen är intressant och nära sammankopplad med synen på psykologyrket och vårdens omställning i stort.

Med målsättningen att bidra med transparens och öppenhet så har vi här samlat några av de vanligaste farhågorna som vi möter:

“Effektiviseringar som implementeras av människor som inte förstår sig på verksamheten tar kål på folk.”

Vi håller med om att en lyckad effektivisering måste genomföras med god kännedom om verksamhetens behov och tillsammans, eller på initiativ av, de individer som befinner sig i den. Vi har flera tvärsektionella, gränsöverskridande samarbeten för att hitta de lösningar som verkligen gör skillnad. I vår verksamhet finns många års samlad erfarenhet av digitalisering i olika branscher och vi förstår vikten av att utveckla lösningar för verkliga verksamhetsbehov.


“Är det inte dags att uppmärksamma stressen hos behandlaren istället för att ge fler verktyg”


Den höga arbetsbelastningen i vården är ett växande problem, vilket är en av huvudanledningarna till att vi valt att satsa på vår verksamhet. Svensk sjukvård står inför stora omställningar, där allt färre måste vårda allt fler. Sverige satsar därför på att utveckla e-hälsa och relaterade lösningar som stöd vid bedömning och beslutsprocesser för att parallellt satsa på kontinuitet och fasta vårdkontakter. Det är inte frågan om det ena eller det andra, bättre verktyg ska också leda till en mindre stressad arbetssituation.


“Kan inte vårdpersonalen bara lyssna på vad patienterna säger istället?”


Att bedöma psykisk ohälsa är ett komplext uppdrag, där många parametrar tas i beaktning. Vår lösning ersätter inte det mänskliga mötet, men underlättar informationsinsamlingen och säkerställer att behandlaren har den information hen behöver för att göra en bra bedömning.


Vi vet också att den subjektiva bedömning av varje patient som sker i vården idag innebär att en individ som söker sig till en vårdcentral inte nödvändigtvis får en korrekt bedömning. Olika vårdgivare kan komma till olika slutsatser om en och samma patient. Det är intressant i sig eftersom diagnos och bedömning formar och styr val av behandling. Lösningen bidrar alltså till en mer jämlik vård som gör bedömningen mindre beroende av vilken verksamhet den vårdsökande besöker och vilken vårdpersonal hen träffar.


“Vi behöver inte fler kreativa lösningar och genialiska ideer, vi behöver mer tid att bli lyssnade på när vi ber om hjälp. Mänsklig kontakt.”


Den som söker vård är i behov av rätt bedömning följt av rätt behandling. Genom att förbättra bedömningsprocessen och mäta effekten av den behandling som ges kan tiden för värdefull mänsklig kontakt ökas. Patienten kommer snabbare till behandling och kan dessutom få bättre behandling än tidigare. Kreativa lösningar och ny teknologi står inte i motsatsförhållande till det mänskliga mötet.



“Vi behöver fler fasta läkare, fler fasta sköterskor, fler socionomer och beteendevetare och fler psykologer om vi någonsin ska komma till rätta med psykisk ohälsa.”


Vården har inte oändliga resurser och med en växande psykisk ohälsa i samhället är det svårt att ens få tag på rätt kompetens för att möta ett växande vårdbehov. Det pågår ett omfattande nationellt initiativ för att säkerställa fasta vårdkontakter. Samtidigt behöver vården även rätt verktyg för att säkerställa vilka interventioner som gör skillnad och för vem. Rätt behandling för rätt individ i rätt tid gör stor skillnad för den enskilde. Tillsammans med  preventiva och hälsoförebyggande insatser som att motverkar den psykiska ohälsan har vården större chans att stävja ohälsan innan tankemönster och vanor etablerats.


“Jag ser stora faror i att den som kodar systemet överför egna fördomar.”


Att bidra till en jämlik vård och bedömningsprocess är en av våra viktigaste målsättningar. Våra algoritmer är baserade på data från kliniska studier, vilket innebär att de utvecklas i en kontrollerad miljö med mindre risk för bias jämfört med de variationer som finns mellan bedömare idag. Vi anser att alla som utvecklar algoritmer och artificiell intelligens har ett stort ansvar att förebygga och minimera riskerna med systematisk bias, vilket vi därför har som en viktig del i vårt systematiska kvalitetsarbete. Rätt utvecklat kan AI-lösningar snarast bidra till att minska risken för fördomar och bias och ge förutsättningar för en mer jämlik vårdprocess.

Hur vi kan hjälpa er

Boka en kostnadsfri demo med oss så berättar våra legitimerade psykologer om  hur det fungerar, samt svarar på era frågor.

Boka demo

Nyhetsbrev om framtidens vård

Följ vårt nyhetsbrev och få tillgång till forskningsresultat, färsk statistik och tips på hur din klinik kan förbättra vårdkvaliteten.

Katarina Kjell
Katarina Kjell
leg. psykolog
13 juni, 2021

Fler artiklar från oss

Missta inte videomöten för verklig digitalisering

Investeringarna i digitaliserad vård har hittills inneburit många förbättringar i tillgänglighet för patienter, men de stora möjligheterna är ännu inte realiserade.

“Jag fick gå osminkad och se ledsen ut för att bli trodd”

Många patienter vi träffar beskriver jobbiga upplevelser i kontakten med vården.

Omställningen till God och nära vård borde engagera oss alla

God och nära vård ställer ökade krav på mer personcentrerad vård. Läs om hur din klinik kan klara de nya kraven.